Tänkte berätta om något som jag stöter på varje dag. Och det har nog hängt med mig de senaste fyra, fem år,  om inte längre.. Det är mina tvångstankar. De är inte allvarliga för mig! Visst, de kan göra så att man vänder mitt på gatan och man måste göra om samma sak igen. Lite komiskt kanske..?

- Blåser i glas. // Varje gång jag tar ett glas ur ett skåp måste jag blåsa i det. Anledningen är: att det kan vara damm i glaset som kan få en att sluta andas. Luftstrupen liksom "torkar" igen.. Det har faktiskt gått så långt att när jag besökt caféer så har jag bett att få glaset först innan personalen häller något i det. Endast för att blåsa i det innan.

- Ojämnt antal. // Det kan vara att ena benet nuddar något medans det andra benet inte gör det. Då finns det två alternativ på händelser. Antingen så börjar de "bråka" med varandra eller så kommer det ena benet bli sjukt. Likadant är när någon klappar på ena armen. Då vill jag helst att den andra armen ska få samma klapp. Den måste vara lika lös/hård och det måste vara jämt antal. Den ena får inte ha två klappar medans den andra bara en. Då kan det hända likadant som med benen. (självklart bara i huvudet på mig alltså) Det måste även vara jämnt antal godisbitar när man köper i lösvikt.

- Vägstolpar. // Ni vet dessa vita längst vägen som har reflexer? Dessa måste ha en "partner". Så det kan lätt bli lite katastrof om det kommer en väg på ena sidan och på andra sidan står det en pinne helt ensam. Då måste jag fort hitta en partner till denna. Och den måste stå på den sidan som det fattades en på.

- Elstolpar. // Det där repet måste jag följa. På ett visst sätt jag inte kan förklara.

- Strumpor. // Det med strumporna har jag slutat en aning med nu när jag knappt äger egna. Alla har gått sönder så jag snor min sambos. Men mer förr kunde jag få dåligt samvete när jag inte hade på mig ett par strumpor. Att jag prioterade andra före ett par andra.


Det va nog det jag kom på för tillfället. Får skriva om det kommer upp något nytt.. Men hoppas att ni skrattar lika mycket åt det som jag gör! :) Det som är lite roligt är att när jag satt i bilen och lyssnade på radion så var det en programledare som hade samma problem som jag med benen. Äntligen är man inte ensam.



Har ni några små tvångstankar?